Törnrosa sov i hundra år...

Det gjorde inte jag.

Vaknade lagom till CSI, vilken tur!

Tur hade jag också då en före detta granne ringde och bjöd in mig till medlemskap i den lokala whiskyklubben!
Så nu ska man kunna avnjuta dessa underbara drycker vid lite olika tillfällen i trevligt sällskap.

Tänk om man lika stor tur under morgondagen och kan hitta en frisör- ska som kan kapa av lite av allt som man bär runt på huvudet...
*funderar på att sälja det till en perukmakare, alt. skänka det till en toneruppsamlare klass 4 B*

Nu när man har skrivit av sig lite granna så får man sova på saken och se hur lång tid det tar innan ovan nämnda person går till motattack. Känner jag honom rätt så kan man räkna med att bli påpassad som en hök... :-)

Nu börjar man nästan tycka att det kan vara kul att bli medial som någon uttryckte det.

Frågan är bara hur man ska gå vidare i det hela, man kan ju inte bygga det hela på att retas med folk hela tiden.
Eller kan man det?

Mer om vad som händer i skogarna runt vårt röda hus på landet kommer snart, ska bara (som Alfons sa) samla kraft och inspiration till nya berättelser under morgondagen.

Sleep well!